Ellinor Ingeborg Ylva Lindh

Det är vääldigt intressant att fråga sina förälldrar varför dom döpte en till just det namn man fick.
Själv har jag nog aldrig fått ett riktigt ordentligt svar,för mina förälldrar var väldigt osäkra och tänkte på en massa namn innan dom bestämde sig. Cecilia var ett av förslagen,vilket jag inte alls hade passat att heta. Det kom från en sång som mamma tyckte väldigt mycket om och även jag,en sommarballad om en flicka som blev förälskad i en mycket äldre man. Kul inspiration hon fick därifrån.
Sedan var det Martina och något annat mer ovanligt namn.
Men min mamma har alltid gillat Evert Taube och han skrev massor av låtar om en flicka som hette Ellinor,just för att hans egna dotter heter det. Fast det var fortfarande osäkert om det var rätt namn,tills en julinatt då Mamma och Pappa av olika omständigheter befann sig på karolinska sjukhuset då mamma precis tittade i almenackan i väntrumemt och insåg att det var den 11 juli,den dagen det är Ellinor. Då tyckte hon att det måste varit ödet och bestämde sig för att om hon någonsin skulle få en till dotter så skulle hon få heta Ellinor. Trots att det är en sorglig historia bakom mitt namn så älskar jag att höra om det varje gång.