Ellinor Ingeborg Ylva Lindh

Att vilja ha,att vilja ha den rätta?

It's a cruel thing you'll never know all the ways I tried
It's a hard thing, faking a smile when I feel like I'm falling apart inside
And now you're gone, there's like an echo in my head
And I remember every word you said

But you never were, and you never will be mine
No, you never were, and you never will be mine

For the first time, there is no mercy in your eyes
And the cold wind is hitting my face and you're gone
And you're walking away
And I am helpless sometimes
Wishing's just no good
cause you don't see me like I wish you would
'cause you never were, and you never will be mine ..

Såhär går det alltid,mitt vanliga problem. Jag kan aldrig nöja mig,varför blir det aldrig rätt? Det var bra,det vi hade eller började få VAR bra. Ibland vill jag bara skjuta mig själv med ett hagelgevär,den känslan är mindre trevlig.
En tröst är iallafall att vi har 2 extra lediga dagar denna vecka,alltså tid för att reda ut saker och ting.
I min dröm inatt,vaknade jag(även där ur min dröm) och hörde min mobil ringa. Det var H som ville träffa mig vid solbacken om 10 min för att han bara måste prata med mig,jag gick ut i bara en stor hood tröja och pappas skor och sprang hela vägen till vår backe,sedan stod H inte där. Då vaknade jag,med den där känslan av förtvivlan och ilska så att man nästan gråter och man ligger och vrider sig nästan av obekvämlighet. Mardröm? oh yes.
I MIN DAGDRÖM däremot - var H uppklädd i fin svart kostym med välstruken vitbeige skjorta och sådär långt bakåtstruket hår,så att man riktigt såg hans ansikte..och jag var vacker(som en dröm,i en dröm) i en marchesa.
Vi träffades ute vid Reimersholme,nära cafe lyran och tog sedan en promenad i vårens solsken ända tills våra fötter ömmade. Dreams comes to me so easily..Nu måste något hända.
                                             Jag+vitklänning med gigantisk svart tygros &
                                           H -'ser gudomlig ut i svart kostym' är ment to be.