Ellinor Ingeborg Ylva Lindh

    Jag vet,alla kände Vårens första tecken redan förra veckan! I form av fågelkvitter,lila och gula krokusar i rabatterna OCH t..o.m lukten av Grillat på olika ställen. Nu är det Vår.
Men jag saknade faktist ett sista tecken,som alltid varit det mest avgörande för mig; Videungar.
Som liten var jag stormförtjust i sången och när våren kom samlade jag på videungar i små askar,som jag sedan hittade någon gång sent på hösten inne i min garderob som en påminnelse om våren och den varma tiden på året som redan var förbi.
Alltså,idag när jag var ute så bestämmde jag mig för att plocka lite videungar,och få känna den där silkeslena känslan,nästan som sammet. Innan dom slår ut och blir blad eller små blommor på grenarna.
Hela proceduren var en ren nostalgitripp,kännde mig som sju år igen. Även fast jag kan garantera att jag nog aldrig skulle välja att uppleva den tiden igen,när allt kommer omkring.
Men nu kan jag också hur som helst som alla andra gå runt och vara glad över våren,och älska solens varma strålar och börja äta frukost ute på verandan om Helgerna,för då,då är det vår på riktigt.
Även Natthimlen är klarare än någonsin och man ser alla stjärntecken väldigt tydligt,men också att Orion(HAHA) är på väg bort från himmlen eftersom den bara kan ses under vinterhalvåret. Börjar jag redan sakna vintern och snön månttro? I can never be satisfied..

Nu väntar pappa i vardagsrummet med att sätta igång kvällens film - The Lake House!